Interoperabilitet
Publicerad:

Hur kan interoperabilitet kan bidra till den datordrivna organisationen?

Likt många andra regioner, kommuner och myndigheter står Jönköpings län inför en situation av kraftigt ökat tryck på samhällstjänsterna. Den främsta orsaken till detta är demografisk förändring. Den icke arbetsföra populationen i åldersgruppen över 80 år och åldersgruppen yngre än 19 år blir allt större i relation till den arbetsföra populationen. Det råder även en stor kompetensbrist.

Samhällsutmaning:

För närvarande bor cirka 75% av de europeiska medborgarna i städer och denna procentsats förväntas öka till 80% till 2050. Städer upptar endast 2% av planetens landmassa men förbrukar över 65% av världens energi och står för mer än 70% av den koldioxid som skapas av människan. Städer har därför en helt avgörande roll för att nå målen mot klimatneutralitet.

Demografisk förändring, urbaniseringen och befolkningsmängd ökar. Samtidigt ökar investeringar i hållbarhet och därmed även kostnaderna. Tillsammans med detta råder en brist på kompetens. Att leverera offentliga- samt samhällbaserade tjänster med bibehållen eller högre kvalitet, samtidigt som det behöver ske mer effektivt och till en lägre kostnad, är alltså en av myndigheters, kommuners och regioners största utmaning. För att klara av dessa utmaningar har digitalisering samt verksamhetsutveckling en avgörande en avgörande roll för verksamheter.

Smarta samhället

Idag investeras alltmer tid och pengar i smarta lösningar för att förbättra livskvalitén för invånarna, öka resurseffektiviteten och ta itu med samhälleliga möjligheter såväl som klimatneutralitet. Ett exempel på detta är hur Jönköpings län under en period utforskat hur IoT kan användas för att möta en del av ovannämnda utmaningar. Det har därefter investerats i en länsgemensam IoT plattform, IoT Open med TH1NG som leverantör.

Generellt handlar IoT om att mäta (sensorer) och styra (ställdon) olika saker. Det kan vara om det är ljust eller mörkt, varmt eller kallt, höga illavarslande ljud, fukt, vatten, rörelse, etc. Genom att veta tillstånd om något kan vi styra exempelvis verksamheter på ett mer effektivt sätt. Det kan vara att optimera antalet gånger som en väg saltas, eller att minska antalet nattbesök hos en brukare inom hemtjänst.

Dessa initiativ och tillämpningar är vitala steg på vägen för att exempelvis öka resurseffektivitet men för att uppnå den fulla potentialen behöver system och enheter sömnlöst kunna utbyta och använda data. Detta är ett viktigt steg mot en datadriven organisation, alltså en organisation som tar strategiska beslut baserat på analys och tolkning av data.

En vanlig problematik inom utveckling av smarta samhället är att det idag skapas lösningar som utvecklas isolerat från varandra. Det leder till lösningar som inte kommunicerar eller delar data effektivt. Denna fragmentering, vad som ofta kallas för silos eller vertikaler, motverkar realisering av det smarta samhället och begränsar möjligheten till den datadrivna organisationen. Genom att tänka horisontellt, dela data samt samordna verksamheten kan vi optimera resursutnyttjandet, minska kostnader och förbättra hållbarheten.

Därtill möjliggör detta att skapa integrerade medborgartjänster där en effektiv delning av data från olika system ger en sammanhållen upplevelse över olika domäner. Ett smart parkeringssystem integrerat med kollektivtrafik och mobilapplikationer kan exempelvis erbjuda realtidsinformation på ett sätt som bistår pendlaren med ”bästa” vägbeskrivning ur ett hållbarhetsperspektiv.

Att dela öppen data främjar även innovation genom att uppmuntra samarbete mellan teknikleverantörer, nystartade företag och stadens intressenter såväl som att det möjliggör domänöverskridande analyser av data samt ett datadrivet beslutsfattande.

Projektet Interoperabilitet mellan plattformar (IMP)

För att undvika skapandet av isolerade lösningar eller att behöva hantera komplexa anpassade integrationer och istället skapa en kostnadseffektiv delning av data samt ökade möjligheter för den datadrivna organisationens framväxt är det nödvändigt att utgå ifrån standarder. Genom att använda standarder som tillhandahåller gemensamma datamodeller, ramverk samt uppsättning av regler kan olika system, enheter eller komponenter samarbeta effektivt tillsammans. Därigenom blir det även lättare att byta ut leverantörers lösningar eftersom de följer samma standarder. Detta benämns tekniskt som interoperabilitet (och utbytbarhet).

Målet med IMP-projektet är att utforska, bygga kunskap och skapa en första grund och insikt om interoperabilitet. Mer specifikt innebär det att projektet kommer att ”visa på hur två olika IoT-plattformar kan utbyta data med hjälp av standarder som utgångspunkt”. Projektet kommer även att skapa ett första utkast för hur en upphandlande part, till exempel kommuner, kan kravställa leverantörer i att möta standarder och på så sätt skapa ett ekosystem där system friktionsfritt kan utbyta data.

Interoperabilitet mellan plattformar är ett projekt som ingår i IoT Sveriges strategiska innovationsprogram och är finansierat av Vinnova. Projektet drivs av Kommunal Utveckling tillsammans med fyra leverantörer, TH1NG, Sensative, Metasolution och Icon Development. Projektet är unikt och är av nationell betydelse för att realisera det smarta samhället.

Författare: Theis Meggerle
Foto: Adobe Stock